Vill du börja jobba med ekologisk kompensation i din kommun? På denna sidan hittar du information om viktiga aspekter kring rutinerna för kompensation och vad som behöver vara på plats för att du ska lyckas.
För att kunna införa och arbeta rutinmässigt och effektivt med ekologisk kompensation i den fysiska planeringen krävs politisk förankring genom beslut i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, eller den nämnd som är ansvarig för samhällsbyggnadsarbetet. Detta skapar nödvändig legitimitet till att avsätta tid och andra resurser för att bygga upp en organisation, rutiner och riktlinjer för det konkreta arbetet med kompensation i planprocesserna. Det politiska beslutet bör formuleras som ett mandat till berörda förvaltningar att utveckla rutinerna för ekologisk kompensation i den fysiska planeringen.
Ett tydligt beslut på hög politisk nivå ger bra förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt arbete med kompensation. Politiska beslut av detta slag som har långsiktiga, resursmässiga, och organisatoriska konsekvenser måste också föregås av god dialog med politiken så att syftet med införande av kompensationsåtgärder blir tydligt och får stöd hos politikerna.
I filmen: Fredrik Bengtsson, kommunekolog, och Gustav Johnsson, planarkitekt, i Helsingborg stad berättar om den politiska processen bakom att de nu arbetar med ekologisk kompensation. (1 min, 10 sek)
I filmen: Kristoffer Jasinski, Kommunekolog i Västerås Stad, berättar om vad som behövdes för att politiken skulle kunna ställa sig bakom arbetet med ekologisk kompensation.
(2 min)
Genomförande av kompensationsprojekt kräver involvering av flera förvaltningar i kommunen, främst samhällsbyggnad/planering, mark och exploatering, tekniska, miljö och park med flera, beroende på hur förvaltningsstrukturen är uppbyggd i den aktuella kommunen. Representanter från de viktigaste förvaltningarna bör finnas med i en arbetsgrupp som har det övergripande ansvaret för arbetet kring kompensation.
Arbetsgruppen bör också ingå i den planberedningsgrupp som behandlar planansökningar, så att skadelindringshierarkin och frågor om kompensation finns med från början i planprocesserna, både för översiktsplanering och detaljplanering. Olika kommuner har dock olika uppbyggnad av planprocesser, och organisation och rutiner för kompensationsarbetet behöver därför anpassas till den planprocess som tillämpas.
I filmen: Karin Meyer, miljöutredare, berättar vem som gör vad i Göteborgs stad och hur de säkerställer beslutsprocesser kring ekologisk kompensation.
(2 min, 50 sek)
I filmen: Gustav Johnsson, planarkitekt, berättar vilka kompetenser som är inblandade i framtagandet av kompensationsåtgärder i Helsingborgs stad. Med i filmen är också Fredrik Bengtsson, kommunekolog. (40 sek)
Bild: I Lomma kommun används ett flödesschema för att säkerställa att den gröna kompetensen kommer in vid rätt tillfällen i planprocessen.
Att arbeta med ekologisk kompensation i fysisk planering kräver kunskap och förståelse av många olika aspekter, och ju bättre den gemensamma förståelsen är hos de tjänstepersoner från olika förvaltningar som ska samarbeta kring skadelindrings- och kompensationsfrågorna, desto bättre och mer effektivt kommer arbetet att fungera. Den interna utvecklingen av kompetens inom ekologisk kompensation är därför oerhört viktig och bör ske så snart beslut om införande av kompensationsrutiner har fattats.
Flera kommuner i Sverige har idag en betydande erfarenhet av ekologisk kompensation som är ovärderlig för de kommuner som vill starta upp, och ett centralt syfte med Ekoplankompassen är att synliggöra några av dessa kommuner och deras erfarenheter. Det praktiska kompetensutvecklingsarbetet som behöver göras internt kan ske på många olika sätt, exempelvis med workshops och seminarier, och det är viktigt att det avsätts mycket tid för att diskutera och tydliggöra olika problematiker och vägval som måste hanteras. I detta arbete kan dialog och samarbete mellan flera kommuner vara mycket värdefullt, och även dialog och samverkan med forskare kan bidra till att bygga upp en bred kunskap kring ekologisk kompensation.
I filmen: Karin Meyer, miljöutredare, berättar om hur de förankrar genom ett utbildningspaket i Göteborgs Stad.
(1 min, 30 sek)
I filmen: Helena Björn, miljöstrategiskt ansvarig i Lomma kommun, om vikten av kontinuerlig förankring. (40 sek)
Arbetet med ekologisk kompensation i fysisk planering har oftast tillämpats i detaljplanering, men bör i stället betraktas som ett av flera verktyg och styrmedel i kommunens arbete med biologisk mångfald och ekosystemtjänster för en hållbar stads- och samhällsutveckling. Kompensationsarbetet bör därför förankras och beskrivas i översiktsplaner, grönplaner och andra strategiska planer som berör användningen av mark och vatten i kommunen.
Även val av kompensationsåtgärder i enskilda detaljplaneprojekt bör sättas in i ett större perspektiv än det enskilda exploateringsprojektet, och bedömas inte bara utifrån de värden som förlorats genom exploateringen, utan också i ljuset av kommunens övriga miljömålsarbete och tillgång/behov av olika naturvärden.
I filmen: Helena Björn, miljöstrategiskt ansvarig i Lomma kommun, berättar att förutom i övergripande dokument behöver också ekologisk kompensation vara inskrivet i andra riktlinjer. (1 min)
I filmen: Kristoffer Jasinski, Kommunekolog, berättar om de dokument i Västerås Stad där ekologisk kompensation är på väg att skrivas in, samt hur de följs upp. (1 min, 30 sek)
Bild: Detta flödesschema använder Helsingborgs stad för att beskriva hur balanseringsprincipens fyra steg kommer in i olika skeden av planprocessen. Det tydliggörs vem som har ansvaret för vilka delar och vilka underliggande styrdokument som tas i beaktning. Mer information om deras arbetsmetod hittar du här.
Ekoplankompassen är skapad i samarbete mellan
Hållbar Utveckling Skåne och Högskolan Kristianstad.
Finansiär: Region Skånes miljövårdsfond
Kontakt: info@hutskane.se
© 2022 Hållbar Utveckling Skåne