Vem ska betala kompensationen?
Vem som ska finansiera kompensationsåtgärderna är en viktig fråga, både principiellt och praktiskt. På den här sidan hittar du perspektiv kring detta från rådande lagstiftning, kommuner och byggherrar.
Principer och lagstöd kring bekostande av kompensationsåtgärder
De naturvärden och ekosystemtjänster som förloras i samband med exploatering representerar en extern kostnad som enligt allmänt accepterade principer ska bekostas av den som åsamkar skadorna, ofta kallat principen om att förorenaren betalar (polluter pays principle). För kompensationsåtgärder som krävs enligt miljöbalken i skyddade områden är detta en princip som tillämpas, den som söker tillstånd eller dispens ska alltså bekosta kompensationen.
För exploateringar som inte bedöms enligt miljöbalken utan enbart PBL saknas i princip stöd för att kräva kompensationsåtgärder i detaljplan och att låta exploatören bekosta kompensationsåtgärder som ändå genomförs. Endast på allmän platsmark inom planområdet finns stöd i PBL för att ställa krav på byggherren att delvis bekosta åtgärder för allmänt bruk, exempelvis anläggande av ett grönområde. Frivilliga överenskommelser med byggherrar om bekostande av andra former av kompensation, på kvartersmark eller utanför planområdet, är naturligtvis möjliga och förekommer också i de kommuner som tillämpar kompensation.
Olika möjligheter att finansiera kompensationsåtgärder
Frågan om finansieringen av kompensationsåtgärder handlar i stor utsträckning om vem som äger marken och vem som är exploatör. Om kommunen är byggherre på egen mark är det den kommunala viljan och budgeten som får bekosta kompensationen. Om exploatören är privat och ska bygga på egen mark handlar finansieringen om frivillighet, frånsett möjligheten att kräva privat finansiering av åtgärder på allmän platsmark inom planområdet där oftast kommunen blir huvudman. Om en privat exploatör köper mark av kommunen gäller i princip samma regler som för privat mark vad gäller regleringen av detaljplanen och dess genomförande (kommunen agerar även här som myndighet), men kommunen har då större möjlighet att i rollen som markägare i förhandlingen om markanvisning ställa krav på exploatören att gå med på finansiering av kompensationsåtgärder.
Här är kommunens tydlighet gentemot privata exploatörer viktig: om kommunen redan i sina riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisning talar om att man tillämpar ekologisk kompensation finns denna förutsättning med från början i diskussioner och förhandlingar med exploatören.
I filmen: Fredrik Bengtsson, kommunekolog, berättar om vem som bekostar kompensation i Helsingborgs stad. Med i filmen är Gustav Johnsson, planarkitekt. (30 sek)
I filmen: Kristoffer Jasinski, kommunekolog, berättar om vem som bekostar kompensation i Västerås Stad. (50 sek)
Exploatörers intresse och motivation vid kompensation
I filmen: Tim Schnoor, hållbarhetsspecialist på Skanska, berättar om vad som motiverar dem att jobba med frivillig ekologisk kompensation, den ekonomiska vinningen med det och att även kommuner med få anbudsgivare kan få gehör för behov av kompensationsåtgärder. (5 min)
Byggbolagens medvetenhet om behovet att ta hänsyn till miljövärden vid exploatering och att ta in aspekter kring biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sina affärsmodeller har ökat markant de senaste åren vilket rimligen gör det lättare att idag nå frivilliga överenskommelser om kompensation.
Hållbarhetsperspektivet är en naturlig och viktig del i byggprojekten och en god dialog med kommunen kring uppsatta kommunala hållbarhetsmål och hur ett byggprojekt kan bidra till dessa kan skapa förståelse för behovet av kompensation. För byggbolagen är detta också en utmärkt möjlighet att positionera sig och lägga sig i framkant inom sin bransch. Det frivilliga valet för privata exploatörer att kompensera för skador på miljön har därför alltmer blivit en “win–win”-situation.
Detta gör att kommuner idag har större möjlighet att samarbeta med privata exploatörer kring kompensationsåtgärder eftersom det finns ett gemensamt intresse från byggbranschens sida.
Om ekologisk kompensation
Röster om ekologisk kompensation
Mer information
Ekoplankompassen är skapad i samarbete mellan
Hållbar Utveckling Skåne och Högskolan Kristianstad.
Finansiär: Region Skånes miljövårdsfond
Kontakt: info@hutskane.se
© 2022 Hållbar Utveckling Skåne